Fredric Bedoire

Fredric Bedoire
Personlig information
Født	Kurt Fredric Bedoire 1. september 1945 (78 år) Stockholm, Sverige
Far	Kurt Bedoire
Uddannelse og virke
Uddannelses­sted	Stockholms Universitet
Medlem af	Kungliga Akademien för de fria konsterna (fra 2007)
Beskæftigelse	Kunsthistoriker
Nomineringer og priser
Udmærkelser	Axel Hirschs pris (2002), Bernspriset (1987), Stora historiepriset (2016), S:t Eriks plakett[1] (1989), Sveriges Arkitekters kritikerpris (2003) med flere
Information med symbolet hentes fra Wikidata. Kildehenvisninger foreligger sammesteds.  [ redigér på Wikidata ]

Fredric Bedoire (født 1. september 1945 i Stockholm) er en svensk arkitekturhistoriker og professor. Han har siden 2007 været æresmedlem af Kungliga Akademien för de fria konsterna, næstformand 2016-18, og er desuden medlem af Jernkontorets bjerghistoriske udvalg (siden 2012). I dag er han Professor Emeritus.

Biografi

Fredric Bedoire blev cand.phil. ved Stockholms Universitet i fagene historie, kunsthistorie og praktisk filosofi i 1969, studerede på Kungliga Konsthögskolans arkitekturskole fra 1971–1972 under professorerne Göran Lindahl og John Sjöström med nordiske træbyer som tema, blev cand.phil. ved Stockholms Universitet i 1974 og docent inden for kunsthistorie i 1975. Han var amanuensis ved Livrustkammaren fra 1968–69, ansat ved Stockholms stadsmuseum fra 1970–1973, arbejdede som antikvar ved Riksantikvarieämbetet med særlig forbindelse til Kulturministeriet 1974-78, universitetslektor i arkitekturhistorie samt forstander ved Kungliga Tekniska högskolan fra 1978–1992 og endeligt arkitekturhistorie-professor ved Kungliga Konsthögskolans arkitekturskola fra 1992–2012.^[2]

Bedoire begyndte sin karriere som arkitekturhistoriker i begyndelsen af 1970'erne, hvor han kommenterede nedrivningerne i forbindelse med Norrmalms totalfornyelse og havde en tilbagevendende artikelserie "Dagens Rivning" i Dagens Nyheter gennem perioden 1971–1973. I 1973 udgav han sammen med Henrik O Andersson bogen Stockholms byggnader, hovedstadens første arkitekturguide, der indtil 2012 udkom i omkring 60.000 eksemplarer. Hans specialiseringsområde var oprindeligt arkitektur fra årtierne omkring år 1900-skiftet med en doktorafhandling om arkitekten Gustaf Wickman.^[3]

I begyndelsen af 1970'erne var Bedoire én af pionererne inden for industrimindeverdenen med særlig fokus på industriminder fra 1800- og 1900-tallet og deltog i de første internationale konferencer inden for området og organiserede nr. 3 (afholdt i Sverige) sammen med Marie Nisser (efter Ironbridge og Bochum) i 1978.^[4]

Som underviser og forsker har han udvidet sit forskningsområde med værker fra Nyantikken og frem til i dag med særlig vægt på socialhistoriske sammenhænge.^[5]

Fra 2013 til 2016 var Fredric Bedoire medlem af Eva Bonniers donationsnämnd.^[6]

Priser og æresbeviser

• 1987 – Penklubbens Bernspris
• 1989 – Samfundet Sankt Eriks plakett (indgraveret tavle) (sammen med Henrik O. Andersson)
• 1992 - Olle Engkvists medalje. Stockholms Byggnadsförening
• 2002 – Axel Hirschs pris
• 2003 - Sveriges arkitekters kritikerpris
• 2015 – Stora fackbokspriset for Den svenska arkitekturens historia
• 2016 - Stora historiepriset
• 2018 – Hans Kongelige Majestæts guldmedalej 12 storl. (Kongelige GM12)
• 2019 - Svenska Akademiens Kellgrenpris

Litteratur

• Släkten Bedoire. Personhistorisk tidskrift 1963.
• Mösspolitikern och manufakturisten Abraham Hedman och hans släkt. Personhistorisk tidskrift 1967.
• Aspelin - en östermalmsfamilj kring sekelskiftet. Personhistorisk tidskrift 1968-69.
• Arkitekten Gustaf Wickman (1969). Kandidatuppsats. Stockholms Universitet.
• Brunkebergstorg (1970). Stockholms stadsmuseum.
• Regeringsgatan 30 och bebyggelsen i kvarteret Spektern (1971). Sankt Eriks årsbok.
• Industriarkitektur i Stockholms innerstad (1973).
• Kiruna kyrka (1973). Sveriges kyrkor.
• En arkitekt och hans verksamhetsfält kring sekelskiftet. Gustaf Wickmans arbeten 1886-1914 (1974). Doktorsavhandling, Stockholms Universitet.
• Gustaf Wickman som sjukhusarkitekt (1974).
• Arkivguide för byggnadsforskare (1975) sammen m. Elisabet Stavenow-Hidemark.
• Bedoire, Fredric: Erik Lallerstedt (arkitekt) i Svenskt biografiskt lexikon (1977-1979).
• Den stora arbetsplatsen (1981).
• Svensk arkitektur : ritningar : 1640–1970 (1986; 4. uppl. 1988), sammen med Henrik O. Andersson.
• Stockholm University. A History (1987), sammen. med Per Thullberg
• I skuggan av blodskam. Ett kvinnoliv och miljöer i 1800-talets Sverige (1988): Stockholm Carlssons.
• Arkitekten Sune Malmquist (1997).
• Den stora hälsingegården : gårdar och befolkning i Voxnans dalgång (2000), sammen med Lis Hogdal.
• Guldålder: Slott och politik i 1600-talets Sverige (2001). Stockholm: Bonniers.
• Jewish Patronage and Modern Architecture (2003). New Jersey: KTAV.
• Svenska slott och herrgårdar : en historisk reseguide (2006,2017). Stockholm: Bonniers
• Aspelins : Stockholmsliv vid sekelskiftet 1900. Bonniers julbok 2007.
• Hugenotternas värld, från religionskrigens Frankrike till Skeppsbroadelns Stockholm. (2009) ISBN 978-91-0-011536-4
• När guldet blev till järn : Brukspatronen Jean Bedoire (2012). Stockholm : Atlantis.
• Restaureringskonstens historia (2013). Stockholm: Norstedt.
• Le Monde des huguenots. De la France des guerres de Religion au Stockholm de la noblesse marchande (2013). Paris: Honoé Champion.
• Den svenska arkitekturens historia 1000-1800 (2015). Stockholm: Norstedt.
• Den svenska arkitekturens historia 1800-2000 (2015). Stockholm: Norstedt.
• Turist på 1800-talet (2016). Stockholm: Langenskiöld.
• Villastan : en sluten värld för Stockholms ekonomiska och kulturella elit (2017). Stockholm: Langenskiöld. ISBN 9789188439062
• Lewerentz - ett mästerverk (2017). Stockholm: Langensköld. Engelsk oversættelse fra samme år.
• Adelcrantz och kärleken till konsterna (2018). Stockholm: Langenskiöld
• Katedralen i Västerås : andligt och världsligt under åtta sekel (2019). Stockholm: Langenskiöld. ISBN 9789188439420

Eksterne henvisninger

• Wikimedia Commons har flere filer relateret til Fredric Bedoire
• Norstedts.se - Fredric Bedoire

Kilder

Spire Denne biografi af en historiker er en spire som bør udbygges. Du er velkommen til at hjælpe Wikipedia ved at udvide den.